Hemsida / Ekonomisk översikt

jarvinen_asiakas.jpg

 Jari Järvinen och  Jari Karlson

 

De ekonomiska utsikterna ännu rätt dåliga

Recessionen är så småningom bakom oss och man kan se ljuset i tunneln men ingen snabb tillväxt är i sikte under de närmaste åren. Problemen i Europa kan ännu förvärra situationen. Finansmännen Jari Järvinen och Jari Karlson efterlyser en mer positiv stämning i det finska företagandet.

Turnén Rapport över ekonomin får den annars så lugna chefsekonomen Jari Järvinen vid LokalTapiola att gå upp i varv, även om det redan är en tid sedan turnén avslutades. ”Vi träffade nästan 4 000 kunder förra hösten. Turnén var alla tiders succé! Kunderna rekommenderar oss eftersom de har bra erfarenheter av vår portföljförvaltning.”

Järvinen har märkt att kunderna ofta är nöjdare med absolut avkastning än med relativ avkastning.

”Ekonomin återhämtar sig på 23 år”

Finland hamnade i recession år 2012. Enligt LokalTapiolas prognoser nås konjunkturbotten under det andra kvartalet 2013 och därefter börjar en moderat tillväxt. 

Ekonomidirektör Jari Karlson vid Orion är förvånad över att räntorna en längre tid varit nära noll. ”Det ska bli intressant att se vad som händer med räntorna. I Japan har räntorna varit nära noll i 20 år. Enligt all logik borde de stiga men ingenting är säkert.”

”Enligt en färsk undersökning som gjorts i USA tar det i genomsnitt 23 år innan ekonomin åter börjar växa efter en skuldkris i den offentliga ekonomin”, säger Järvinen.

Karlson funderar på den illavarslande demografin. ”Befolkningen minskar i Japan och Europa. Och pensionsbomben i Kina kommer att vara enorm – där kommer att finnas miljarder åldringar. Åldersstrukturen i Japan är exceptionell, där finns många äldre människor som redan slutat i arbetslivet.”

Recession efter recession

Konjunkturväxlingarna i ekonomin sker snabbare än tidigare. ”Japan har upplevt tre recessioner inom fem år och Finland två”, säger Järvinen. 

”Cyklerna var längre när vi hade nya innovationer och antalet arbetare ökade. De tiderna är förbi”, fyller Karlson i.

Konsumenternas förtroende för ekonomin visar ofta när recessionen står för dörren. Förtroendet baserar sig på två faktorer: sysselsättningssituationen och tillgångsobjektens utveckling, t.ex. bostads- och aktiemarknaderna.

Jakten på nya framgångsbranscher

Arbetsplatserna inom industrin har minskat i Finland i över 25 år. Den stora frågan är nu inom vilken bransch vi ska hitta ersättande arbetsplatser, i vilken bransch finns kompetens utan like? ”Vi behöver en omgivning där företagande och innovationer lönar sig. Byråkratin kring att grunda ett företag måste minskas”, säger Karlson.

Läkemedelsindustrins cykler är för långa för att erbjuda snabb hjälp i form av nya bolag. Bioindustrins sysselsättande effekt blir troligtvis rätt moderat eftersom det är typiskt för branschen att nya niche-produkter som utvecklats i Finland i regel tillverkas och marknadsförs i andra länder eftersom små bolag inte har tillräckliga resurser för detta. ”Utbildningen och infrastrukturen måste vara i bra skick. Vi behöver global kompetens. Vi måste göra det ekonomiskt lönsamt att ta risken att grunda ett företag, även om det innebär större inkomstskillnader”, säger Järvinen.

”Att ha skulder upp över öronen är ett europeiskt fenomen. Det tar för lång tid att åter få bedriva affärsverksamhet efter en konkurs. Överdriven reglering och beskattning hämmar verksamheten”, fortsätter Karlson och efterlyser snabbhet.  

”Bristen på tillgång till finansiering är ett problem för små och medelstora företag – eller så är priset för högt. Nya arbetsplatser skapas främst i små och medelstora företag och alla kan inte arbeta inom den offentliga sektorn. Innovationsföretag växer sig inte alltid stora. I Finland säljer man företaget alltför snabbt när det växt sig tillräckligt stort. Här finns ingen passion för företagandet”, säger Järvinen.

Enligt Järvinen borde kapitalmarknaderna få en central ställning i stället för bankerna.

Tro på marknadsekonomi

Chefsekonom Järvinen tror att det kan ljusna för den finska ekonomin under 2014 tack vare en ökad nettoexport och investeringsefterfrågan. Han hoppas att ECB börjar bedriva en mer stimulerande finanspolitik; ur ett tillväxtperspektiv är kostnadsnedskärningar mindre skadliga än höjningar av inkomstskatterna.

”Recessionen verkar bli tamare än förväntat förutsatt att skuldkrisen inom euroområdet inte åter förvärras. Det finns dock en risk för att detta kan ske. Spänningarna i Europa kan göra situationen mycket värre”, spekulerar Järvinen.

”Välfärdsstaten har sprickor i fasaden. Att höja de rikas skatt är endast politik och teater och har ingen verklig betydelse. Om exportmarknaden kollapsar ser det mörkt ut”, säger Karlson.

För enskilda företag behöver situationen dock inte vara så svår. Orion är på det sättet i en tacksam bransch att det alltid finns efterfrågan på mediciner. ”Läkemedelsindustrins största utmaning nuförtiden är att man i utvecklingen av mediciner alltid måste utgå från en tro att nya mediciner får fotfäste på marknaden i USA där priserna är höga. Utan ett sådant förhållningssätt kan det vara svårt att ekonomiskt motivera utvecklingskostnaderna och riskerna. Branschen är dock fortsättningsvis extremt lönsam. För att upprätthålla lönsamheten krävs högklassig innovationsförmåga, säkerhet och kvalitet”, säger Karlson. Järvinens medicin mot överraskande svängningar i ekonomin är en noggrann planering och tillämpning av placeringslösningar; vilka risker lönar det sig att ta i ett specifikt läge. 

Finansmännen tror på marknadsekonomin men den stora massan i Europa är skeptisk. Karlson kommer ihåg en undersökning enligt vilken endast ca 15 procent av fransmännen ansåg att marknadsekonomi är en bra sak. I Kina var motsvarande siffra 70.

 

 

"Nya niche-produkter skulle tillverkas utomlands men de kunde planeras i Finland."

 

Hur uppnå en lösning på de ekonomiska problemen?

Finanspolitiken kunde vara mer stimulerande. Ur ett tillväxtperspektiv är kostnadsnedskärningar och höjningar av indirekta skatter mindre skadliga än höjningar av inkomstskatterna.